Minusgrader

Alla inlägg under december 2013

Av Rebecka Williamson - 14 december 2013 17:22

Jag stannar uppe nätter igenom, hoppas på att någonting ska hända mig. Men ingenting händer, och jag somnar lite ledsen, lite rädd. Med alldeles för mycket hopp, alldeles för mycket tro. Slår du ner mig, förstör mig så viskar mitt hjärta ändå. Imorgon är en ny dag, då kanske det är vi två. 



Av Rebecka Williamson - 14 december 2013 14:47

Lokalen är ångande het. Vi skriker tillsammans, blir ett. Utanför är världen iskall, innanför en kvav sommarnatt. Allting är så starkt, så mycket kärlek och ömhet att jag drunknar. En hand mot min axel. Magneter, ingen kan slita sig. Vi blir förälskade. I livet och varandra. Lucia natt, innanför en kvav sommarnatt. Jag drömmer om din kropp den kvällen, varmt omslingrad i dina armar. Jag tycker så mycket om dig.

Av Rebecka Williamson - 14 december 2013 12:24

 

Att få krypa ner under täcket och få värme.

 

Då skulle allt upphöra. 


Allt som så länge funnits i oss och tryckt på.

 

Hat, ångest och misär.

 

Att få krypa ner under täcket och få värme.

 

Vi två, jag önskar att det var så.

 

        

 

 

 

Av Rebecka Williamson - 11 december 2013 23:02

Iskall asfalt. Sommarnatt i misär. Knivar mot tunn hud. Iskall. Det skrikar, hon skrikar, hela världen skriker. Hat och svek. Hennes hjärta brister. Sakta. Mot iskall asfalt i sommarnatt. 

Av Rebecka Williamson - 11 december 2013 22:45

 

Jag har blivit sparkad på en del.

 

Försökt ta mig upp.

 

Men ramlat ner.

 

 

Av Rebecka Williamson - 9 december 2013 18:02

 

Våra blickar trånande efter varandra, det är varmt. Hett.

 

Jag drömmer om dig, fantiserar. Bygger luftslott.

 

Din blick, stirrar stint.

 

Runtom, individer. Hög musik.

 

Hos mig är allting tyst.

 

Som ett tomrum för oss två.

 

Hos oss är allting tyst.

 

I hemlighet älskade.

 

Sådan är stunderna då vi möts.

 

I tystnad.



 


Av Rebecka Williamson - 8 december 2013 15:14

 

Det var ljust ute, fint.

Midvinter i december.

Hon skrattade, finast på jorden.

Vi två blev finast på jorden tillsammans.

Allting var så äkta.

Du och jag.

Så hopplösa och så starka.

Så trasiga men så lyckliga.

 I december.


Av Rebecka Williamson - 6 december 2013 18:10

Hennes röst, så genomträngande så utomordentligt kall. Jag blöder. Blundar och blöder. Det skriker, överallt. Det bara skriker. Och jag önskar. Jag önskar och önskar. Jag orkar inte mer, jag går livrädd hem. För jag vet att allt snart kommer att brista, jag vet att allt snart kommer gå sönder. Hennes röst, det skär och gör ont. Jag blöder. Mitt liv är ett sorgespel, trasigt. Och jag skriker på hjälp. Jag önskar och önskar. Att någon kunde höra mig.

 

Ovido - Quiz & Flashcards