Vi träffades i december han och jag. Förhoppningar och regnbågar, som Håkan sa. Och jag slutar aldrig förundras över hur varje liten punkt på hans kropp lyser upp likt rymdens alla stjärnor när han skrattar. Eller hur hans ögon får mig till tårar, för att allting hos honom känns i mig. För att mitt hjärta blir likt en vulkan när hans händer rör mig. Och för att han med gråten i halsen suckar "du har ju redan mig". Och jag, jag älskar dig.

Det var långhelg och jag hann göra allting jag nånsin drömt om med dig. Du sa, vi går genom livet och gör misstag hela tiden för att slutligen lyckas och göra nånting riktigt bra. Och jag tänkte att allt du sa var lika vackert som glittrande december snö och att jag älskar allt med dig, allt du säger till mig. Tack för att du får mig att se allting som är vackert igen. Tack för att du får varenda klyschig kärlekslåt att verka sann. Tack för att du säger att du aldrig lämnar mig, för jag tror på dig. Och jag tror på kärleken. Och på livet. Och allting som jag nånsin älskat. Tack vare dig är den allra minsta sak det vackraste igen. Tack vare dig kan jag sitta uppe hela nätter och blicka ut över stjärnhimmeln och älska allting med den. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

hej.   Skriv inte, sa han. Det enda som hållt mig levande ska dö. Det sista farmor sa. Sluta aldrig skriva nu. Tre hårda smällar i väggen. Jag håller för hans öron. Var det såhär det kändes. Alla hårda smällar i väggen. Jag har hört dom så mång...

Lördag till lördag. Mjuk päls mot min handflata. Varmt. Tryggt. Andetagen under min hand avtog. Nu är han borta sa hon och lämnade rummet. Jag borrade in mitt ansikte i din päls. Tog ett sista andetag och lämnade det hos dig. Sov gott nu lillebror, t...

    Vännen min. Att du snart inte längre finns runt hörnet skrämmer mig så mycket. Vännen min som alltid höll i och höll om. Vännen min som sa det där är ingen bra idé. Tack för att du har räddat mig från så mycket hjärtesorg. Tack för alla killa...

    Jag kan inte rå för det älskling. Kan inte rå för att jag sjunker ihop vid frukostbordet. Kan inte rå för att jag blir stum. Konstig. Jag är inte särskilt ledsen egentligen. Bara fast i gamla mönster. Fast i att det ska göra ont. Jag smakar p...