Det sägs att man börjar blöda när man besöker ett annat land. Ett annat universum. Jag tror att jag ska fly dit ibland. Blöda lite oftare. Rita tomma textrader på handled med rakblad. Jag är trött på trötta fötter mot trött asfalt. Trött på människor som ropar hej i ett mörkt centrum. Och jag undrar och undrar. När jag blir tvungen att släcka lampan i decembernatt. Vad är jag nu? Vad är jag förutom en trött pöl på cementgolv. Det spelas sorgsen musik på en snabbmatskedja i mitten av september. Ute dansar människor fulla på rödvin. Jag slutar ögonen några sekunder. Känner in allt det här jag lever i. Allt det här som andas runtomkring. Och jag önskar att jag älskade det. Önskar det så mycket att det nästan blir sant ibland. Men det går nog aldrig igen. För en vecka sen stod jag i publiken. Sjöng med till ord som gjort mig. Sekundär socialisation. Och jag vill så gärna vara en del av allt det där. Allt det där som är melodi. Bara då blir mitt hjärta helt igen. Ingenting. Ingenting alls i hela världen gör ont i mig just då. Till ett lokalbands toner. "Det här är inte bara världens bästa band, det här är the best song in the universe". Och så kysser Daniel mig. Likasinnad, lika lycklig i allt det där. Lika sårad. Lika sann. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

hej.   Skriv inte, sa han. Det enda som hållt mig levande ska dö. Det sista farmor sa. Sluta aldrig skriva nu. Tre hårda smällar i väggen. Jag håller för hans öron. Var det såhär det kändes. Alla hårda smällar i väggen. Jag har hört dom så mång...

Lördag till lördag. Mjuk päls mot min handflata. Varmt. Tryggt. Andetagen under min hand avtog. Nu är han borta sa hon och lämnade rummet. Jag borrade in mitt ansikte i din päls. Tog ett sista andetag och lämnade det hos dig. Sov gott nu lillebror, t...

    Vännen min. Att du snart inte längre finns runt hörnet skrämmer mig så mycket. Vännen min som alltid höll i och höll om. Vännen min som sa det där är ingen bra idé. Tack för att du har räddat mig från så mycket hjärtesorg. Tack för alla killa...

    Jag kan inte rå för det älskling. Kan inte rå för att jag sjunker ihop vid frukostbordet. Kan inte rå för att jag blir stum. Konstig. Jag är inte särskilt ledsen egentligen. Bara fast i gamla mönster. Fast i att det ska göra ont. Jag smakar p...